Jogging, jogging, jogging!

Har nån känt som jag? I går skulle jag ut och jogga en sväng, för det var ju ett tag sedan. Gick och satte på mig mina träningskläder, sen kom jag på nåt jag måste göra innan jag sprang iväg. Känner verkligen inte för att jogga idag, men jag måste, tänkte jag. Men så kom jag på nåt mer jag bara var tvungen att göra innan jag stack....och sen nåt mer! Och igen nåt mer.
Tillslut säger dottern Anna: -Men bara GÖR det då! Spring!
Okej, okej, jag ska, jag ska! Och så gjorde jag nåt mer viktigt, men sen tog jag mig i kragen och joggade lite drygt fem kilometer. Efteråt kände jag mig riktigt stolt att jag gjorde det till slut, trots att det tog emot så himla mycket. Konstigt egentligen, men jag som brukar känna att jag MÅSTE ut och springa. Det blir väl svackor ibland kan jag tro!

Hörde på vädret nyss. Vad är det här för "sommar" egentligen? SMHI lovar sånt här kallt och regnigt väder en vecka till, in i juli åtminstone! Ska vi inte få nån värme? Vi eldar i kaminen för att inte sitta och frysa på kvällarna.

Nästa vecka på tisdag ska jag börja arbeta igen, efter ett halvårs sjukskrivning. Börjar med halvtid dvs fyra timmar om dagen. Sedan blir det semester. Detta halvår som jag varit sjukskriven har INTE varit som semester, utan det har varit en jobbig tid, speciellt med cytostatikan. Strålningen har gått an, för då har jag inte mått dåligt. Då har det varit långa resor med buss och väntan.

Var in till chefen på rehabsamtal i går. Då fick jag blommor och en fin present; jättefina fat. Jag har ju fyllt år!!! Tack så mycket, chefen!

Jag vill vara frisk!

Kan jag få vara "frisk" nu? Jag har fått mer än nog av min beskärda del av sjukdomar nu! Jag har klarat av den hemska cytostatikabehandlingen och strålbehandlingen och innan dess har jag genomgått några operationer, bland annat fick jag mina bröst bortopererade! Jag har fått ett implantat i magen för att påskynda klimakteriet, så jag kan äta en annan hormontablett, eftersom den jag åt först inte fungerade! Jag har "misshandlats" och sett för hemsk ut, med blåmärken och hemska operationsärr...kan det inte få räcka nu?
I torsdags gjorde jag den sista strålbehandlingen i Uppsala. Trettio gånger har jag varit dit. Jag har klarat av det, men det har varit jobbigt. Först på slutet började jag känna mig trött i kroppen, och min hjärna har ju knappt fungerat. Det tar nog ett tag att komma i form igen.
Apropå i form så joggar jag igen. Det blev inte så mycket sånt under cytostatikabehandlingen, för då mådde jag skit, helt enkelt! Men nu så är jag som sagt i gång igen. Det är faktiskt så skönt att orka. Jag orkar mer och mer.
Idag joggade jag cirka 5,5 kilometer och senare gick jag, Magnus och de små en lång skön promenad i skogen. På kvällningen tog jag en ensam promenad igen. Det känns så skönt att gå ut i skogen, trots att det är så himla kallt än, fast det är i slutet på juni! Värmen måste väl komma nån gång!?!?

Student 2014

 

 

Anna tog studenten den 13/6 2014! Vilken snygging till dotter jag har!

Vi var i Falun vid hennes skola Falu Frigymnasium, eller vad det nu heter! Jättemycket folk var det där. Hela Falun var ett enda myller av folk och bilar. När vi kom till Falun i bilen så var det bilkö långt utanför staden!!!! Trodde att vi inte skulle hinna dit i tid. Vi skulle ju leta parkering också. Hittade en parkering en bit från skolan, vid nåt företag. Vi trodde att vi skulle få parkeringsböter för att vi stod där, men icke!!! Tur det! Men sen visade det sig att det fanns parkeringar på en fotbollsplan alldeles bredvid skolan!!!! Många tomma platser dessutom!!!!

Jag som är så glömsk var glad att jag inte hade glömt nåt hemma för en gångs skull, men när vi gått från bilen och kom till skolan insåg jag att vi glömt grejer i bilen i stället! Det blev till att skynda tillbaka och hämta det! Puh! Jag hann dit för att hänga på Anna lite djur och annat! Såg visserligen inte "utspringet", men det var ändå så mycket folk där!!!

Sedan åkte de "flak" runt Faluns innerstad. Efter det åkte vi till Annas faster Paulina i Borlänge på studentkalas, med smörgåstårta, tacopaj, champagne, tårta, kaffe och kakor! Härligt!

 

 

 

Nu till något tråkigare; "mitt strålningsområde" gör ont! Det börjar bli ett sår under armen, och jag har fått ett slags förband på det. Det blir värre och värre för varje gång. ONT!

Den s.k. "boosten" är tydligen vanligt att bröstcancerpatienter får. Det är fem extra doser, svagare och på ett litet mindre område än tidigare doser! Hmmm! Men nu är det inte skönt under armen!!!!!

 

Men trots allt är det skönt att sommaren och värmen är här!

 

 

Fattar inget!

Jag avskyr att min hjärna inte fungerar som den ska just nu! Hoppas det inte är bestående! Jag tänker att jag ska gå ut i köket och göra nåt, men jag hinner bara resa mig upp så har jag glömt vad jag skulle göra! Så är det hela tiden. Vad kan man göra åt det? Jag har känt så här sedan jag började med cytostatikan, och inte är det då bättre nu under strålbehandlingen! Jobbigt läge! Speciellt nu när det händer så mycket; Annas bal som var nyss, Anna tar studenten och det ska vara firande av henne och samtidigt är det någon som blir gammal ( gissa vem? ). Mycket att hålla reda på, då gäller det att man har koll på allt, och det har jag inte precis!!!!

Mina små barn Hedvig och Hugo. De gillar att vara ute, men mest på studsmattan förstås!
Och nedanför är det Hedvig och Anna, när vi var på Cruisinggudstjänst i Garpenberg häromdagen!
Det rockades vilt och man tittade på fina, gamla bilar! Jättetrevligt!

 

 

 

Annas bal!

                                          


                                          Bal på Garpenbergs Herrgård 4/6 2014!

Här är Elias, Johanna, Anna och Emil på årets studentbal, visst är de fina?!? Anna och Emil blev skjutsade i Annas farmors gamla folkvagn. Killarna var stiliga och tjejernas klänningar var så underbara. Synd att det inte var såna här tillställningar när jag tog studenten. Jag får njuta nu i stället!

 

 

Själv fick jag veta idag att jag ska få fem behandlingar till, s.k. boost. Jag får veta mer på måndag vad det är för något! Tills dess njuter jag av alla bilderna av Anna och Emil på balen!

 

 

 

Motion och annat snack!

 

 

 

Flåset börjar komma tillbaka! Det är så himla skönt att vara ute i naturen och jogga, gå stavgång eller bara gå i sakta mak! Känns befriande på nåt vis! Jag kan förklara det så här; förut vägde jag så mycket att jag inte orkade springa eller över huvud taget röra mig så mycket, men nu när en massa kilon försvunnit, har "bojorna" lossnat och jag kan med lätthet röra mig i stort sett som jag vill! Visst, det är kämpigt i bland och visst, jag blir genomsvettig - men det är det värt för att känna så här! Jag stortrivs med FRIHETEN!

Nu har jag nedräkning av strålbehandlingsdagarna också, bara fem dagar kvar. Ska bli så skönt att få ta det lugnt i några dagar sedan. Längtar!

Var på grillfest på Förskolan Bikupan idag. Det serverades mumsig mat ( jag slapp laga mat idag! ), bildspel på aktiviteterna och mingel med föräldrar, barn och personal. Jag är ju förälder ( bara ) nu och inte personal för tillfället!!! Skönt! Gott var det också!