Inseminationsbarn!

Läste tidningen häromdagen, det handlade om en man som dokumenterat hans förvandling från man till kvinna. Då kom jag att tänka på en sak som jag varit med om.
Jag arbetade som förskollärare på ett ställe i Hedemora och råkade höra två av mina kollegor diskutera barnlösa kvinnor. De sade att kvinnor som till varje pris "skaffar" barn t ex genom insemination, är väldigt egoistiska!!! De får läkarvård i onödan och borde acceptera sitt öde! Kostar pengar!!!! Man kan inte sakna nåt man aldrig haft!!!
Ingen av mina dåvarande kollegor visste att jag och min dåvarande man var ofrivilligt barnlösa och stod i kö till Uppsala för just insemination.
Nån vecka senare fick jag en kallelse ner till Uppsala för att påbörja vår behandling. Bestämde mig för att välja en av dessa två kollegor att prata med om hur det låg till. Hennes reaktion stämde inte ett dugg ihop med hennes tidigare uttalande!
Hon vågade inte stå för det hon tyckte, för inte hade hon hunnit ändra sig på dessa futtiga veckor?
I alla fall, vad jag menar med denna historia är att man kan må dåligt av många saker och vill man, kan och ska man få hjälp! Tycker jag!

I alla fall så resulterade vår behandling i min dotter Anna, som var väldigt efterlängtad och som jag hade saknat innan hon kom! Så det så!!!!!