Gårdagen spenderades inomhus fram till 18.00 ungefär. Vädret var gråmulet och det såg så tråkigt ut. Barnen lekte med lego och kollade på tv....och jag var på ett irriterande humör. Satte igång och putsade fönstren i huset, något jag avskyr och har skjutit på i hundra år. Tyckte de blev riktigt bra putsad, ända tills solen kom fram och sken på dem! Väntade på att Magnus skulle komma hem för vi har ett fönster på övervåningen som man inte kan putsa på utsidan, utan man måste klättra upp på en stege.
I alla fall så tog vi först en promenad med barnen när Magnus kom hem. I skogen mötte vi en granne, som vi inte träffat på nära håll på ett tag,,,hon tyckte att "jag var så snygg!" Alltid kul att höra!
Märkte att mitt humör förändrades av skogspromenaden...till det bättre!
På kvällningen fick jag sån lust att ut och gå igen, så jag tog Selma med mig och gick till vägskälet!
Här är mina underbara barn, men de är sötast när de sover! Och bråkar inte då!
Tänker på "min" cancer och vilken tur i oturen jag haft; jag behövde aldrig någon strålning eller kemoterapi! Jag fick mina bröst bortopererade helt och måste äta Tamoxifen i fem år, det är allt, hittills i alla fall. Visserligen måste jag åka till Falun på koll emellanåt, men det är ok! Och hittills har de ej hittat några mer tumörer - det är jag tacksam för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar