Öron och Insjödagen

Varför är mina öron felkonstruerade? Inga hörlurar passar mig, de sitter inte kvar. Jag måste väl skaffa såna däringa med "diadem", då sitter de kanske kvar!!!! Jag får springa och trycka fast dem hela tiden. Köpte ett par hörlurar med dragkedja och spetsform och de sitter rätt bra, men då är sladden lite för tung i stället. De flesta lurarna är som en rund boll - hur fasen ska man få dem att sitta kvar? Har DU nåt förslag? Silvertejp?


Idag var vi till Insjön på "Insjödagen". Min bror Kurt och hans familj följde med. Riktigt trevligt!
Tivoli, uppträdande, demon, försäljning och massor med andra saker!
Jag köpte en fönstertvätt på Clas Olson. Blir spännande att prova.

 

Hedvig och Anna hälsar på Mumin!

 

 

Magnus, Kurt; Irene, Åsa och Anna.

 

 

Dessa munkar såg goda ut!!!! Men - sockerbomb!

 

 

Stannade till i Borlänge för magen behövde lite mat.

 

 

Väl hemma bjöd jag familjen på Lappens glass!

 

 

Själv åt jag lite sånt här! Gott!

 

 

 

 

Vi minns dig!

Det har nu gått några dagar i tomhet och ändå inte. Det är konstigt hur människor fungerar egentligen; på morgonen när jag kommit ner så har min första tanke varit att jag måste gå ut med Selma! Det var så i några dagar, men nu är hjärnan ifatt.
Hugo var den som tog det hårdast. Han var den som grät hysteriskt. Vi andra grät mer tyst för oss själva. Men, som sagt, det känns hemskt men ändå bra och vi gjorde helt rätt.
Jag har också varit till Selmas grav och sagt gonatt till henne, innan jag lagt mig, för jag sa alltid gonatt medan hon levde, men igår glömde jag bort det, så jag kanske släpper det nu då. Men som Hugo sa i sin hysteri; Vi glömmer dig aldrig, Selma!

En sorgens dag!

I dag har nåt hemskt hänt, visserligen planerade vi det, min dotter Anna och jag, men ändå; vår lilla, söta dvärgtax Selma har varit sjuk en tid. Hon har inte ätit och det hon druckit har hon inte fått behålla. På bara en vecka har hon magrat ur nåt hemskt. Hon verkade inte lida för man kunde lyfta och känna på henne utan att hon gnydde eller nåt.
Vi beställde tid hos veterinären och åkte dit med henne. Veterinären sa att det jag berättade om hennes symtom visade på njurarna, levern eller diabetes och med hennes ålder så tyckte hon, veterinären, att vi gjorde alldeles rätt. De flesta tog ett sånt här beslut alldeles för sent!
Selma fick lugnande först, sen, efter cirka tio minuter fick hon sömnmedel och efter det, när hon somnat, fick hon en spruta direkt i hjärtat. Anna och jag turades om att hålla henne och när allt var klart så såg det bara ut som om hon sov. Kändes hemskt samtidigt som det var skönt ( mest för hennes skull ). När vi kom hem gick hela familjen och begravde henne där våra andra djur ligger begravda, och sedan planterade vi en röd ros på hennes grav.
Men nu är det gjort och vår lilla Selma har slagit följe med hundänglarna i himlen. Vila i frid, min lilla vän! Vi saknar dig! Voff!

Känns bara bra - att inte se ut så där nåt mer! Aldrig!

Obs! Människor får se ut som de vill! Jag dömer ingen och vet hur svårt det är att gå ner eller upp i vikt när man försöker, men jag mår mycket bättre nu och så ska det förbli hoppas jag!

Sommarbilder!

Sommaren har bestått av väldigt mycket frukt, speciellt melon av olika slag. Gott! Gott! Gott!


                                        Ofta har det blivit fruktsallad och vaniljvisp!

Magnus har kapat och jag har klyvt, så nu har vi ved till vintern! Man kan aldrig få för mycket, säger Mange!

                Jag har umgåtts med de små barnen också. Här är vi på studsmattan och gosar!

                                                     Min lilla Hedvig-pudding!

           Sommaren har bestått av en massa byggnationer och målande, renovering av huset!
                  Skönt att få det gjort!

Orka!!!!

Syrran och svägerskan frågade " Hur orkar du motionera så?"
Men det förstår ni väl, jag orkade inte från början, men jag tvingade mig ut ändå. Nu har jag hållt på så länge och mycket att NU ORKAR JAG! Skulle jag bara låta bli så försämras ju min kondition, det är ju tydligen en färskvara ju! Men så är det - JAG ORKAR och JAG VILL! För jag mår bra av det och det är så himla skönt efteråt!

 

 

Denna bild är från i helgen då vi hade en liten kräftskiva! Gott, men vissa kräftor hade hårt skal!

Men jag hoppas det blir fler nu under hösten!

 

 

Orm! Orm! Orm!

Hoppsan! Jaha, nähä, jag ska visst äta Ipren i en till två veckor för att se om "knölen" i bröstet försvinner...tror inte det, men det kan vara en senknuta eller kanske en förhårdnad efter operationen, som kommit fram nu när fläsket försvunnit!
Om den inte försvinner får jag åka till Falun igen!

Helgen som gått blev riktigt trevlig: först kom Hugos kompis Anton hit och lekte, sen kom Per och Patricia på fika och efter det åt vi kräftor med Kurt och Irene. Anna och Gustav var också med! Himla gott faktiskt!

Tänk att nåt jag lagt märke till är detta: Visserligen kan jag inte påstå att folk direkt var otrevliga mot mig förut när jag var större, men NU är folk så väldigt trevliga!!! De ler och säger så najs saker!!! Konstigt! Ens utseende och storlek ska väl inte spela nån roll!?!? 

Är det ormår i år? Vi har sett ett par stycken nu! Läskigt! Vi tror att en snok bor i vårt vedförråd! Det blir härligt till vintern när vi ska hämta veden; konstig vedpinne det här och då är det en stelfrusen orm!

Så här tyckte vi att ormen såg ut! Usch!!!!

Hmmm!

Måste ringa Falun, har upptäckt nåt konstigt i mitt ena bröst; en konstig knöl av nåt slag! Inget mer nu!

Muskler?

Konstaterade idag när Magnus och jag satt och åt frukost, att jag fortfarande ser mig själv som "tjockis"! Folk kommer till mig och säger att jag är så smal och nu får jag inte gå ner mer i vikt. Jo, men fem kilo till SKA jag ner, det bara är så. För enligt alla tabeller så väger jag för mycket än.
Men som sagt, NU känner jag mig inte smal, men när jag var tjock så var jag ju en smal människa i en tjock kropp. När jag såg mig själv i spegeln tyckte jag ju att " sååå tjock är jag väl inte? Nejdå!"
Nog är det konstigt hur det kan vara?!?!

 

Man kan konstatera att vi haft en relativt fin sommar i år. Nog var det kallt i början, men solen sken ju i alla fall. Hoppas vi får en fin brittsommar också!

 

Mina muskler på armarna har växt något för jag har hållit på med veden. Snart kanske "gäddhänget" minskar, vore inte så dumt! Det är riktigt kul att klyva faktiskt. Men staplingen är jobb för nån annan dvs inte så kul!

Solen!

Satt nyss i solen och njöt av den, men det blev lite varmt! Vi har verkligen haft en fin sommar, dock började den väldigt kallt, fint men kallt!
Detta är min sista semesterdag och idag känner jag mig väldigt slapp! Visserligen var jag ut en sväng och joggade i 45 minuter tillsammans med vår hund Selma.
Har motionerat varje dag under min semester och jag har också klyvt en massa ved....som jag faktiskt hjälpte till att stapla lite! Jag gör det som är kul och andra får göra det tråkiga! Hi, hi!
Magnus han målar och han gräver och han sågar ved och han hjälper Kurtan.......!

                                              Vår lilla, söta, snälla ¨dvärgtax Selma!