Här sitter jag på första behandlingsdagen, med kylvantar på. Jag kan lova att det var förbannat kallt åt händerna. Ni vet hur det känns när man har varit ute i kylan och blivit kall om händerna så det gör ont; det här var än värre! Jag längtar inte precis till nästa gång!
Snälla grannen och väninnan Gabriella följde med som stöd och sällskap.
Men dagen började med isättande av "picc-line", som naturligtvis ( det gäller ju mig så klart ) krånglade. Första försöket gjorde förbannat ont. Det ska gå bara lätt att föra in katetern, sa sköterskan, men inte på mig inte! Nädå, nåt tog emot. Leta nytt ställe och ett nytt försök; likadant, men nu gjorde det inte ont längre. Tredje gången gillt, då funkade det.
Men eftersom det strulade, så tog det lite längre tid. Efter det skulle jag ner på röntgen och där skulle man kolla så att katetern satt riktigt. Vi skulle få svar efter lunch.
Gabriella och jag gick ner i kafeterian och tog lite kaffe och macka. Det var verkligen gott, för vi var vrålhungriga båda två.
Sedan upp på anestesiavdelningen igen för att få svar; jodå, "picc-line" sitter som den ska! Bra!
Vidare upp på cytologen och dags för behandling. Efter lite "pyssel" var det igång; handskar på, cytostatikan igång, tidningar, kaffe och så satt man då där!
Jag klarade inte att ha handskarna på hela tiden, de var FÖR HEMSKA alltså!
Men nu är det gjort, den första behandlingen...bara att vänta på alla biverkningarna då!
Dessa tjusiga rosor fick jag av Gabriella och Henri innan jag åkte! Tack för allt, snälla vänner!
Trots allt så gick det bra hittills!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar