Så här såg jag ut när jag kom hem efter joggingturen idag! Jag skulle springa ett varv runt sligen tänkte jag, men efter ett tag kände jag att det gick rätt bra, så jag tog ett varv till...och ett till...! Plötsligt hade jag sprungit sju kilometer. Äsch, vad sjutton...kan de springa Lidingöloppet idag, så borde väl jag kunna springa en mil. Jag var ju ändå så nära! Så jag fortsatte att springa. Det blev faktiskt en mil...utan att stanna!!!! Fan vad bra gjort av mig, det trodde jag aldrig att jag skulle kunna klara av! Men nu känner jag av benen, så i morgon kan jag väl inte gå! Usch då! Tur att det är "god" värk i alla fall. Slängde mig ner på vägen hemma sedan, för att pusta ut. Det känns så himla bra nu efteråt! Nöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar